Förut har jag bara sett det otroligt slitsamma och jobbiga med ogräsrensning.. Men här på gården förvrängs det mesta istället till något positivt. Igår morse (okej förmiddag) klev jag upp och gick direkt från frukost ut på gården för att se vad som hände för alla andra idag. Och där satt några mysiga Ljusbackaiter med jordiga fötter i trädgårdslandet och skrattade. Så istället för resten av mina tidsfördrivarplaner så kastade jag av mig skor och strumpor och dök ner i ogräsvärlden även jag! Och vips så var landet inte längre överfyllt av ogräs och några timmar av mysiga samtal och skratt hade förflutit utan att någon av oss (förutom våra hungriga magar!) märkte något :) Allt går så fort och blir kul när man gör saker tillsammans!
De senaste dagarna har det oxå varit full rulle med besökare på gården. Ett underbart gäng från Stockholm stormade in och berättade att de var sugna på att köpa nån gård i närheten och starta ett kollektiv! Hurravo! Dom stannade i några dagar och jag hoppas att dom nu samlar sina krafter och sitt mod så att vi snart är grannar!
Sen kom oxå en bil med pensionärer in på gården igår och det visade sig att en av kvinnorna (född 1930) hade bott här tills hon var (ca) 5 år gammal. Jag guidade dom runt på "nya" Ljusbacken och hon berättade att hennes pappa var föreståndare på äldreboendet som var här då. Det var fascinerande att höra henne dela med sig av minnen från den tiden. Om hur det till exempel satt galler för fönstren på Simons lägenhet och hur man där låste in de patienter man inte klarade av på olika vis, dementa och sinnesjuka. Och hur man på vinden (där nu Klint-Olle och Erika bor) absolut inte fick gå upp om man inte var personal, för där bodde de tuberkulossjuka i sina tält... Hon blev glad över att på gamla dar få ändra om i sitt huvud och få en ny bild av Ljusbacken, en plats med ljus och värme och utan galler för några fönster! :)
.JPG)
