Då var det dags för chapati igen!

Nu har vi åter lagt en stämma bakom oss och mjölet från allt bakande har blandat sig med det tappra svett som vi fått offra. I dag härskar tystnaden på Ljusbacken, alla som kämpade ligger som inlagda sillar i sina sängar. Chapatitältet grinar tomt likt ett skelett som sett sina bästa dagar. Tyvärr regnade humöret bort från festdeltagarna, men vi fick ändå många fina stunder och chapatin sprutade ut till hungriga gäster. Tack alla ni som kom och åt och tack till alla er som kommer nästa år och äter, om ni förstås inte hinner träffa oss inne i Hudiksvall på "handelns dagar" 5 Juli. Nu är det bildernas tur att säga sitt. Saludos.

 Då var dagen kommen då det var vår tur att göra en insats för världens smaklökar.

 Den nyaste invånaren på Ljusbacken hjälpte gärna till med groddarna, Sofia en jävel, på multiarbete

Groddar till förbannelse

Helvetiskt mycket lök skulle ordnas upp, dock inte utan blodsutgjutelse

Chapati Crew

Mer lök!

Ännu mera lök, ett bevis för min lökomaniska läggning. 

Nicklas högg nästan av halva fingret när han skulle skala en lök. 

Är kontakten utdragen undrar Emil med ett leende på läpparna

Vitkålsmassaker, rättvisemärkt och kravodlad. Dock under ordnade omständigheter.

Daniel ser alltid så förvånad ut när man ertappar honom nere i jordkulan.

Pernilla rockar med osten

En amazonaskog av persilja skulle skövlas innan vi hade så att det skulle räcka

Nicklas framme med kniven igen ytterst effektiv hantering.

Dags att värma upp inför den stora dagen

Lägg till bildtext

Tid för återhämtning